Soliga dagar

Det har varit tre varma soliga dagar. Vill att Olle ska få komma ut. I torsdags när jag hade tre timmar ledigt och Hanna från Carema var hos Olle, skyndade jag på med mina ärenden och kom hem efter två timmar. Detta för att jag ville ha Hanna med på en promenad. OK. Jacka och keps på Olle. Glada tillrop om det härliga vädret. Olle stretade inte direkt emot, men var tyst och moloken. Med hjälp av en liten hiss kommer vi ner till markplan och vandrar iväg. Vi går till Ingenjörsgatan där vi bott tidigare. Vi bodde där i 30 år, och Olle var delaktig i planering och byggande av den stora villan. Men ack så ringa intresse han visar. Vill gå hem. Ja, jag förstår ju att hans demens sätter stopp för att intrycken ska gå in i medvetandet, men jag vill inte riktigt acceptera försämringen.
I går satt vi ute en stund och fikade men i dag sa Olle ifrån direkt när vi kom ut. Lite moloken fick jag streta tillbaka med rullstolen.
Att uppleva den pågående försämringen är tungt. Men jag är glad att jag kan låta honom vara hemma. Det är ju så han vill ha det. Och jag ska inte ge upp. Inte än.