Det är inte så lätt för personalen från Carema att vara hos Olle när jag har mina lediga timmar. I dag var Sam här, en duktig, trevlig ung man. Jag önskade att Olle skulle stiga upp, äta lunch och sitta i köket, kanske se på TV. Men Olle hade vägrat, låg i sängen tills jag kom hem. Trots kan vi kalla det. För Sam kändes det nog lite misslyckat, men jag tror han förstod att jag var helt nöjd med att jag utan oro fått vara borta tre timmar.
Det var så fina timmar. God lunch hos vännen Eva. Vi var fyra damer, alla med liknande situation vad det gäller männen. Lite prat om våra problem blev det naturligtvis, men i samtalen hann vi med tankar, spörsmål, småprat och skratt. Ja t o m en rolig idé, som kan bli verklighet. Ska jag berätta om så småningom.
.Eva läste så kloka ord om att vi kan jämföra vårt sätt att tackla livets skeden med hur vi upplever att ta hand om en trädgård. Här kommer de kloka orden:
För att bli lycklig med en trädgård måste man ha fördrag med allt levandes oundvikliga och ständiga förändring, med vissnandet och döden. I stället för att få tiden att stanna gäller det att smycka dess flykt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar