En annorlunda dag. Jag har varit på kalas. En nära vän fyller 80 och vi var 10 damer som åt lunch tillsammans.Kändes som om jag fått belöning. Det blev trevligt prat, god mat och fin gemenskap.Jag hade lovat att vara hemma ett visst klockslag och det gjorde att jag fick bryta upp först av alla.
Olle hade fått mat och allt var under kontroll. Men Olle signalerade att han var ledsen. Han känner sig nog övergiven när jag är borta. Men för mig är stunder av frihet väldigt värdefulla, och jag tänker använda möjligheten till avlastning nu och då.
För varje dag som går blir Olle tröttare och tröttare. De senaste dagarna har kvällspersonalen fått komma omkring kl 19 men genom ett missförstånd kom ingen förrän 20.30. Då hade Olle somnat. Jag hade själv hjälpt honom i säng, ty han kunde inte hålla sig vaken.
Och hoppsan! Nu satt jag här och somnade. Ner i sängen!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar